 |
|
|
 |
|
Det var så här det började...
Tamaya
e: Dewmist Chrysander
u: Cherie
Våren 1985 gick jag ut fritidspedagoglinjen på Lärarhögskolan i Härnösand.
Under sommaren hankade jag mig fram på div. sommarjobb men när hösten kom så var det totalt dött på arbetsfronten. Efter en veckas arbetslöshet så fullkommligt klättrade jag på väggarna. Trots att jag började gå en vävkurs med min mamma , så var tristessen total.
En kompis till mig berättade att hon hade träffat en söt goldenvalp och undrade om jag inte skulle följa med och titta på den valp som fanns kvar hos uppfödaren.
Visst kunde jag följa med, vi skulle bara titta .
En vecka därefter flyttade Maja in hos oss. Maja var en bedårande valp med ett lugnt och försiktigt sätt. Med Maja provade jag på både utställning och lydnad med varierad framgång. Dessvärre blev Maja halt vid tidig ålder och veterinären gav henne inte många år att leva.
Maja hade dock tänt mitt intresse för att träna hundar, när hon var två år
beslutade jag att köpa en ny valp. Jag ville ha en mörk tik med lika vänligt och stillsamt utttryck som Maja
Valet föll på en tik från kennel Lucretsia.
Lucretias O´Sue Ellen
Ellen fullkommligt stormade in i vårat liv. Av olika anledningar så blev vår mörka valp med ett milt uttryck, en vit valp med ett något snipigt huvud.
Ellen visade oss verkligen vad en retriever är för något.
Hon var en ren arbetsmaskin som alldrig tröttnade. Eftersom vi inte viste vad vi ville så fick Ellen stå ut med att bli tränad i allt från agility till jakt. Som tur var så hade hon en motor som aldrig stannade. Det resulterade i LP1 samt 1:a pris i lydnadsklass 2, uppflyttad till lägre klass spår, godkänt BoK prov, 1:a pris ökl viltsår, cert på utställning samt 1:a HP ökl jaktprov. Hon var med andra ord en
allround retriever.
Hennes meriter på jakprov är något vi är mycket stolta över. När vi väl hade lärt oss hur man tränar en retriever, och tog fram apportteringslusten, (som vi hade förgäves försökt att ta bort) så fattade Ellen vad det här med apportering gick ut på och hon fick HP både i nkl och ökl. Det fanns doch en sak som hon vägrade att göra, och det var att apportera kaja. Det gjorde att vi valde att starta henne i ekl endast en gång (med en 0:a som resultat).
Tyvärr så visade det sig att hon inte kunde få några valpar. Det innebar att jag aldrig fick någon efterträdare till henne
Ellens arbetslust och mentalitet är dock något som jag alltid bär med mig.
Ellen som stolt apportör.
När det inte blev några valpar efter Ellen så ville vi köpa en valp.
Dessvärre så blev Arne tvungen att byta jobb, från skiftgång till ett vanligt 7 till 4 jobb. Detta innebar att det skulle bli svårt för oss att skaffa en valp.
Genom Lotta Fornås fick jag höra att det eventuellt fanns en vuxen tik till salu hos Bengt och Ulla-Britt på kennel Cassmick.
Läs mer om Mimmi under hennes egen flik Spin Tails stammtik i menyraden.
|
|
|